Utskriven snart

Idag har tanterna från hemsjukvården varit på besök. Dom har både vägt och mätt mig och idag väger jag 3590 gram, är 49 cm lång och mitt huvudomfång är uppe på 36 cm.

Som ni kanske vet så har jag ju ingen matsond nu längre (sen i torsdags då jag själv bestämde mig för att rycka ut den), utan äter helt själv på nappflaska nu. Mängden som jag nappar har ökat stadigt sen dess och nu är jag i princip uppe i den totala mängden som jag ska ha (man säger att barn i min ålder ska ha 170 ml mat per kg och dygn, så jag ska ju i så fall ha 170 x 3.590 = 610 ml per dygn, fördelat på 6-8 matningstillfällen (eller hur många mål jag nu själv väljer att jag vill ha).

Hur som helst, som ni också kanske minns så har hemsjukvården satt som utskrivningskriteria att jag ska äta själv och gå upp vikt. Och det gör jag ju nu. Så idag sade tanten att om jag fortsätter så här och går upp så fint i vikt så kommer jag bli utskriven i samband med nästa veckas rutinbesök på sjukhusuet (det är dags igen för ögonundersökning).

Så på måndag den 7 Juni, kompisar, då smäller det minsann!! Då blir jag utskriven! Jippi!


Bada

Hej vänner!

Ungefär var fjärde dag så badar mamma och pappa mig och igår tog pappa lite bilder på spektaklet! Det är mysigt att bada tycker jag. Jag kommer till ro ligger och flaxar lite sakta och bara myser. Det är skönt dels med det varma vattnet (37 grader) och dels att bli pysslad med.








Bilder

Idag väger jag 3390 gram! Och min mage är på väg att bli lite bättre nu... Inatt tröttnade jag dessutom på min sond (som jag ju haft hela tiden och som jag får mat genom när mamma och pappa behöver kompletteringsmata mig när jag inte nappar hela mängden själv). Jag drog helt enkelt ut den. Men sen dess har jag ätit mer än någonsin på egen hand så jag har inte behövt få ditsatt någon ny sond. Tanten från hemsjukvården som var hemma och besökte oss idag sade att hon lät bli att sätta dit den nu så får vi se om jag inte kan klara mig själv framöver. Det vore jätteskönt för jag har irriterat mig lite på sonden, den har liksom skavt och känts konstigt i magen. Och kriteriet för att jag ska bli utskriven helt (och bli av med hemsjukvården) är att jag ska äta utan sond och ändå gå normalt upp i vikt.

Här kommer lite bilder som mamma och pappa tagit sedan vi fick flytta hem från sjukhuset den 12e Maj.
















Återbesök på sjukhuset idag

Idag har jag fått åka bil igen, med mamma och pappa. Vi åkte till sjukhuset i Kristianstad tidigt i morse för att spendera dagen här. Först blev jag vaccinerad (mot polio och en massa annat) och sedan ska dom göra en ögonundersökning på mig. Det är tredje gången dom gör det nu och det är rutin att undersöka ögonen på oss som är för tidigt födda (ett fåtal av oss har nämligen nåt problem med hornhinnan eller nåt som kan leda till synnedsättning eller blindhet, men som är enkelt att åtgärda om man fångar det tidigt). Än så länge finns det inget som tyder på att jag skulle ha sådana problem, men det blir som sagt några undersökningar. Kanske blir det ytterligare en senare. Det är jättejobbigt och läskigt. Jag får lokalbedövande droppar i ögonen så jag känner ingenting, men det är äckligt som fasen att bli fasthållen och få det där starka, starka ljuset i ögonen när farbror/tant doktorn tittar. Usch!! Men jag har varit duktig än så länge. Mamma och pappa däremot har inte varit lika duktiga. Dom tycker det är hemskt när jag blir undersökt sådär så dom har inte vågat vara med på undersökningarna hitintills. Vi får se om dom fegar ur i eftermiddag också...

Jag ska som sagt vara här på sjukhuset hela dagen, eftersom det är rutin att koppla in övervakningen på oss för tidigt födda efter man fått det där vaccinet. Det är inget konstigt, men det ska vara inkopplat 12 timmar från det att jag fick sprutorna, så vi kommer inte komma härifrån förrän ikväll efter 21.

Ha det bra kompisar!

Magont

Hejsan allihop!

Det var länge sen jag skrev nu. Det beror förstås på att jag har fullt upp, med att äta, växa, bajsa och sova. Och lära känna mitt nya hem i Tollarp.

Jag är nu uppe på 3140 gram och är 46.5cm lång enligt senaste mätningen. Hej vad det går!

Men jag har mycket magont nu för tiden. Sedan jag slutade med bröstmjölken och gick över på ersättningen (PreNan Hy) så har jag fått allt mer ont i magen. Jag är liksom kanonhård i magen och får jobba som en dåre för att bajsa. Ett tag gjorde jag inget annat än att sova och krysta, i flera dagar. Och ett tag hade jag så ont i magen att jag bara grät och grät och grät. Det gjorde faktiskt JÄTTEONT! Och så kan vi ju inte ha det. Så mamma och pappa pratade med hemsjukvården (tanten som kommer hem till oss ett par gånger i veckan och ser till mig) och sedan ökade dom min dosering av Lactulos (ett medel som ska göra det lite lättare att bajsa, som jag får i varje måltid) från 1ml per 100ml mat till det dubbla på 2ml per 100ml mat. Sedan dess har det blivit lite bättre. Men till och från jobbar jag ändå jättemycket. Jag blir alldeles signalröd i ansiktet och drar ihop mig som en liten boll, och skriker rakt ut, så mycket tar jag i. Mamma och pappa har en teori om jag delvis får ont i magen av det järnet (Niferex) som jag får 2 ggr om dagen (0.1ml morgon och kväll), eftersom dom tycker man kan se att jag har mer ont i magen timmarna efter jag fått järnet... Jag vet inte riktigt själv. Men det kan vara värt att prata med tanterna om det i alla fall. Vi får se.

Hur som helst är det så att vi för tidigt födda barn ganska ofta har problem med våra magar, eftersom vi ju tvingas använda dem mycket tidigare än det egentligen är tänkt (precis som allt annat). Så på det viset är det inget konstigt, men det gör ju inte saken roligare för mig som ligger och har ont - eller för mamma och pappa som är ledsna för min skull och frustrerade, och trötta eftersom jag sällan sover mer än korta pass mellan krystningarna och magnkipen...

För övrigt har jag nu fått träffa min kusin Alfvin, moster Anneli och Onkel Micke. Mamma, pappa, jag och hundarna promenerade bort till Mormor Lena där dom var igår och hälsade på! Mysigt! Men lite jobbigt att åka vagn så långt. Det skumpar och hoppar så konstigt - jag är ju van vid att min säng är stilla!

Ha det bra alla kompisar!


Fika i Tollarp?

Jag har jobbat rätt hårt med magen på sistone. Just innan jag fick komma hem så gick jag över helt på en mjölkersättning som heter "PreNan Hy/Discharge", istället för donerad bröstmjölk alltså. Och ända sen dess har jag varit lite hård liksom. Och dessutom, upplysningsvis, grön som spenat. Jag jobbar och jobbar, och krystar så jag blir alldeles kanonröd i ansiktet. Det är inte lätt att vara liten, inte! Men så småningom (ca varannan dag) får jag lön för mödan och får ut det... Förhoppningsvis blir det bättre (och mindre grönt).

Nog om min mage! I övrigt mår jag toppen. Jag äter mellan 40 och 60 ml på nappflaska nu, och således behöver mamma och pappa bara komplettera upp till 80ml via sond ibland (det ska dom bara göra om jag nappar mindre än 55ml). Det är jättebra, för sonden börjar nog irritera mig lite. Om inte annat så irriterar den mamma och pappa, eftersom den där "plattan" som den sitter tejpad på, på min kind, den lossnar hela tiden - vilket innebär att mamma och pappa måste kämpa med att klippa till och sätta dit en ny. Utan att rubba sondens läge dessutom, eftersom det är ganska noga utmätt hur djupt den ska sitta (så den verkligen ligger rätt i magsäcken). Håll tummarna, kompisar, för att jag snart nappar alla mål själv, för då ryker sonden!

Det är så skönt att vara hemma! Jag har ju fått träffa farfar och mormor. Och dessutom mina håriga halvsyskon hundarna Ockra och Ciel! Dom är jättesöta och verkar ganska snälla. Den lite yngre hunden Ciel verkar ganska nyfiken på mig, men den gamla hunden Ockra bryr sig inte. Hmpf!!

Och på tal om att träffas. Det vore jättejättekul att träffa alla er, kompisar! Fast jag är ganska känslig fortfarande. Mitt immunförsvar är alltså fortfarande svagare än hos fullgågna barn, och därför har farbror doktorn sagt att jag ännu inte ska träffa folk som är sjuka, som riskerar att vara det, som just varit det, eller som har barn som är sjuka. Fast det är bara en stund till som jag har sådana restriktioner. Snart är jag motsvarande fullgången, och då är det inte riktigt lika känsligt.

Men med det sagt, om du/ni är friska enligt ovan så vore det kul att träffas! Mamma och pappa har bett mig säga att dom har frysen full med bullar. Och kaffebryggaren är (eller kan i alla fall bil) full med kaffe. Vad nu det är.
Så hör av er. Ni är varmt välkomna - en eller ett par i taget!

Godnatt på er allihop!

Hej farfar!

Jag fick faktiskt träffa min farfar idag! Och han verkar jättesnäll.

Han var här hos mig i Tollarp nästan hela eftermiddagen, så det var jättemysigt. Han bor egentligen på en plats som heter "Frankrike" men han har haft sin bil på lagning i Helsingborg och skulle komma och hämta hem den nu, och då var det ju jättebra timing att passa på att få träffa mig också nu när jag fått komma hem till Tollarp och allt.

Det är ju förstås långt till Frankrike (ännu längre bort än till Lund - kan ni tänka er?! Ja, det är inte klokt). Men farfar och plastfarmor Tina (som tyvärr inte var med idag) har lovat att komma hit och hälsa på mig lite då och då. Och så får jag och mamma och pappa komma ner till dem när helst vi vill. Jag längtar redan jättemycket. 

Dessutom fick jag reda på att Tina kommer hem till Sverige och hälsar på mig i början av Juni. Det ska bli supermysigt!

Och vet ni. Jag fick presenter också! Av plastfarmor Tinas mamma Sonja fick jag en gosig snuttefilt och av farfar och Tina fick jag jättefina kläder.

För övrigt går allt bra. Jag äter mellan 30 och 50ml på napp varje mål och resten (upp till 70ml totalt per mål) får mamma och pappa ge mig via sond. Jag fortsätter att må bra och trivs fint här hemma i huset och i min barnvagn och nya spjälsäng. Jag knorrar och jobbar dock mycket med magen, eftersom mjölkersättningen jag får verkar vara lite mer krävande. Igår fick mamma och pappa hjälpa mig att bajsa eftersom jag inte hade gjort det på nästan två dagar. Men oj vad jag bajsade sen! Hihi. Ja, jag skäms inte för det. Jag var så nöjd och mysig sen efteråt. Inte undra på det. Men mitt bajs är kanongrönt. Som spenat ungefär. Tanterna säger att det förmodligen är mjölkersättningen som gör det... Dom håller i alla fall koll på det.

Nåväl. Här kommer bilderna från idag! Kram på er alla snälla kompisar!










Hemma!!!

Jag är hemma nu! I mitt hus i Tollarp! Åh, vad fint här är! Eller, ja jag har inte sett så mycket av det ännu eftersom jag sover mest hela tiden. Men det lilla jag sett när jag varit vaken - tex väggen i mitt och mammas o pappas sovrum, och taket i vardagsrummet samt insidan av min barnvagn - har varit jättefint!!

Mina två håriga halvsyskon, hundarna Ockra och Ciel, har jag ännu inte fått träffa för dom bor hos mormor ännu ett par dagar så att mamma och pappa får jobba in rutinerna här hemma lite först.

Jag är dock inte utskriven från sjukhuset ännu. Jag har nåt som heter "Hemsjukvård", vilket innebär att allt är som förut och jag har full vård och uppmärksamhet från läkare och tanter, med "enda" lilla skillnad att jag får vara hemma istället för på en sal på sjukhuset. Det är jättebra. Fast det är ju inte alla barn som får hemsjukvård, kraven är ganska hårda; man måste vara cirkulatoriskt stabil (puls och syresättningen) samt vara utan CPAP. Dessutom ska man förstås äta ordentligt och kunna sköta magen osv. Allt det där uppfyller jag, eftersom jag är en så duktig liten tjej.

MYS!

Bilder kommer!

Nu är jag officiell!

Nu har jag fått mitt fullständiga namn! Så här heter jag:

Emelie Lovisa Birgitta Kronfält

Emelie heter jag dels efter pappas farmor (hon hette Emilia) och dels för att det är så fint!
Lovisa heter jag efter min mormors farmor.
Birgitta heter jag efter min pappas mormor, min farmor och min mormor.

Dessutom har jag nu hamnat på pränt på Centralsjukhusets officiella "Hallå Världen"-site! Titta här: http://www.födda.nu/ I det blå fältet mitt på skärmen får ni ändra "Alla månader" till "Mars 2010" och klicka er igenom sidorna tills ni kommer bakåt till den 17e Mars. Eller så skriver ni in "kronfält" eller "emelie" i sökfältet.
Fint va?

Hej då kompisar!


Mera presenter - oj vad alla är snälla!

Nu vill jag tacka för alla presenter jag fått! Jag har försökt skriva här och tacka efterhand, men jag har säkert glömt någon (mitt minne är ju visserligen rätt gott, men kort, eftersom jag är så liten fortfarande ju). Så har jag missat någon så ber jag faktiskt om ursäkt.

Tack mormor Lena!
Tack farmor Eva och "farmoster" Gilla & Rolf!
Tack moster Anette, onkel Micke och kusin Alfvin!
Tack "mormoster" Inga och John!
Tack Catti o Jocke m familj!
Tack Malin, Markus, Viggo och Uska!
Tack Carro Strand!
Tack Carro, John, Ninna och Anders!
Tack Tony, Marete och Gustav!

Vi ses snart! Jag är ju snart hemma i Tollarp och då hoppas jag få chans träffa er alla efterhand (bara ni är friska, jag är fortfarande mer känslig för infektioner än ett fullgånget barn).

Ojojoj!!

Kompisar! Nu kommer ni nog inte att tro mig, men tanterna här säger att jag faktiskt ska få åka hem på onsdag nästa vecka (den 12e Maj)! Jag är så glad, så glad. Och nervös! Det blir ju ett nytt ställe, men där är tydligen fint i det där "Tollarp" säger mamma och pappa.

Jag har nu blivit av med min saturationsövervakning sen flera dagar tillbaks, och pulsövervakningen blir jag av med imorgon (sista natten inatt). Och CPAP har jag inte haft på länge nu! Eller hur är jag duktig?

Jag fortsätter att växa så det knakar. Nu väger jag 2495 gram!

Kläder har jag också nu ju. Mamma och pappa tycker det är så kul att klä mig eftersom jag nu äntligen börjar se ut som en stor (fullgången) bebis.

Mitt i allt det här så mår jag förstås bra. Jag sover mycket, men andas fint och stabilt och äter mycket. Jag får 70ml/mål nu ungefär var fjärde timme och oftast äter jag mellan 20-40ml själv på nappflaska (mamma o pappa turas om att gå upp på natten och mata mig nu) men ibland får jag i mig mycket mer än så. Resten kompletterar man fortfarande med via sonden. När jag väl äter en 50-60ml på nappflaska regelbundet så slutar man komplettera via sond och låter istället mig själv bestämma hur ofta jag vill ha mat.

Bra va? Nu kompisar är det dags för en tupplur, jag är sååå sömnig!








Det börjar arta sig

Hej alla snälla kompisar!

Nu har jag inte skrivit på ett tag igen. Förlåt! Det beror på att jag har haft fullt upp med att växa! Och förstås på att mamma och pappa har haft fullt upp med allt praktiskt runtomkring och därför inte haft tid att hjälpa mig hålla tangentbordet.

Det har hänt så mycket på sistone. Jag ligger i hårdträning nu! CPAP-avvänjning är det som står på schemat.
Fast till mammas och pappas väldigt stora lättnad så har det gått lite långsammare hit där jag är nu än vad det först gjorde. Det är i alla fall så vi upplevt det. Lugnare tempo och ingen hets. Det är skönt!
Så nu ligger jag faktiskt inte i CPAP mer än på natten och då är det inte mer än ett par timmar (3-6 timmar kanske, max). Och även på kvällen, då jag legat utan CPAP i 15-18 timmar eller mer så andas jag jättefint och syresätter mig bra. Så jag klarar mig helt enkelt bra nu. Mamma och pappa är så stolta över mig. Och jag är rätt nöjd jag också faktiskt.

Sen "nappar" jag mycket nu. Dvs äter ur nappflaska. En blandning av bankmjölk (donerad bröstmjölk som jag fått sen jag föddes) och ersättningsmjölk (specialersättning för oss för tidigt födda). Jag är fortfarande ganska trött och sover mest, så jag har ännu inte lyckats äta ett helt fullt mål (65ml/måltid) enbart via napp utan det får kompletteras via sonden. Men de flesta matningarna så tar jag åtminstone några milliliter med nappflaska. Jag satte tex nytt personbästa i natt: det var ju så gott och jag var så vaken och pigg hela tiden medan jag fick nappflaskan så det bara slank ner liksom: vips så hade jag ätit 50ml!

Och från det ena till det andra: Än så länge har mamma och pappa levt lite lyxliv och haft barnpassning hela nätterna, men nu är det slut med det. Från och med i natt så har dom kommit överens med tanterna här om att dom blir väckta/inringda även mitt i natten för att komma och ge mig mat på nappflaska. Det är ju mysigast för mig (och även för mamma och pappa) om det är dom som matar mig och inte tanterna. Så nu är det slut på nattfriden även för mamma och pappa. Åtminstone så smått! Hihi.

Sammantaget kan man säga att det börjar dra ihop sig nu. Det pratas så smått om hemgång! Kan ni tänka er? Jag ska få komma till ett ställe som heter "Tollarp" och få träffa mina håriga "halvsyskon" som heter Ciel och Ockra. Dom är inte människor som jag utan nåt märkligt som heter "hund". Det låter både spännande och lite läskigt.

Tydligen är det så att ett krav för att jag ska få komma hem med mamma och pappa är att jag inte har något extra syrgasbehov och att jag inte behöver någon puls- eller syresättningsövervakning längre. Och för att bli av med övervakningen så brukar man tydligen få vara minst 34+0 gammal och (naturligtvis) så behöver man vara stabil och fin och inte "dippa" (ofta).

Jag är ju idag 33 veckor + 2 dagar i gestationstid mätt, så nästa vecka kommer man börja fundera på att vänja mamma och pappa av med övervakningen. Det blir ju framförallt en stor omställning för dem, som ju i en och en halv månad nu har vant sig vid att kunna titta på en datorskärm för att få en uppfattning om hur jag mår. Nu ska dom klara sig med att "bara" titta på mig. Men det är ju klart att dom klarar det, fast det blir nog lite läskigt för dem en tid.

Vi får se hur det går för mig. Någonstans efter 35+0 kanske jag kan få flytta hem till Tollarp förutsatt, naturligtvis, att jag är frisk och stabil och att jag uppfyller de medicinska kriterierna. Spännande, kompisar!!

Så mamma och pappa har börjat inse att vi är på väg ut ur "bubblan" nu och det börjar gå upp för dem att det nu är hög tid för dem att skaffa sådana saker som de kallar för "barnvagn", "skötbord", "spjälsäng", "bilbarnstol", osv. De har varit ute på stan rätt mycket de senaste dagarna och gått i barnaffärer och skaffat sig en uppfattning om vad de behöver och vill ha. Än så länge har de inte köpt mer än en bilbarnstol (eller "babyskydd" som det tydligen heter när den är till för oss spädbarn). Men imorgon ska kanske pappa köra ner till Skurup och köpa en begagnad spjälsäng. Och mamma kör eventuellt till Karlskrona och köper en begagnad barnvagn. Det ska bli jättespännande att se. Jag har ingen aning om vad nåt av det är, men jag är nyfiken på att lära mig!

Nu, kompisar, är det läggdags för lilla mig! Sov gott!

PS! Det ryktas att farfar ska komma hem till Sverige i nästa vecka!!! Jippi! Kanske, kanske får jag träffa honom (om de tillåter det här på sjukhuset). Hoppas!


Allt klär en skönhet

Nu är jag så stor att jag kan hålla kroppstemperaturen helt själv, så från och med igår behöver jag ingen värmemadrass längre! Därför får jag också ha kläder nu. Det känns lite konstigt att ha dem på sig, och inte ligga naken liksom, men jag vänjer mig nog. Sen är det lite svårt att klä mig också tycker mamma eftersom jag drar åt mig armarna hela tiden. Men med lite tålamod så...

Idag väger jag förresten 2165 gram!

Så här fin är jag i min fina röda body som jag fått av Ninna, Anders, Carro och John. Tack!!






RSS 2.0